Foto: Lisa Dahlin, någon gång på 80-talet.
Titta på mig! Såpbubblor och hängslen. Värsta charmtrollet.
Men jag är ju snyggare nu i alla fall...
Ibland kan en sådan sak som att stå på skrivbordet och putsa fönstren och dansa till bra musik vara precis vad man behöver.
Mina händer tyckte dock inte att de behövde doppas i vatten mer efter en hel helgs städande och skrubbande.
Russinfingrar vore ett understatement.
Vad är skrynkligare än ett russin? -Mina fingrar.

Några av förra veckans blingfittebeställningar är klara och redo att postas.
Idag har jag åkt skåpbil utan att råna någon bank.
Jag har sprungit i massa trappor, burit en massa saker, skrubbat noga på fyra väggar och en duschkabin och så har jag ätit en semla som smakade litegranna som lycka.
Nu sitter jag i soffan med en fin typ vilande i mitt knä och en rygg som skriker
Vafan har du sysslat med idag egentligen!?
Den fina brunchen med bästa vännen och hennes syster har jag inga bildbevis på. Jag hoppas att ni tror mig ändå när jag säger att det var både gott och trevligt.
På vagnen hem träffade solen mig genom rutan och jag blundade och lyssnade på fredagstjatter människor emellan. Blundade länge och försökte tänka ut exakt var vi var utan att tjuvtitta. Bara känna och lyssna.
När jag tittade upp hade någon satt sig på sätet framför mig. Cool mössa med spindelvävsmönster på, trendig och dyr jacka i klara färger. En pojke tänkte jag. När häftigaste mobilen ringde och handen som lyfte den mot örat var skrynklig och gammal gick min hjärna i baklås. Studerade honom noggrannare och såg att mannen säkert var minst 95 år gammal, med stora genomskinliga fladermusöron med blåa synliga ådror.
Attributen hade lurat mig. Jag blundade och log för mig själv.
Jag kom hem och hade flera timmars packande framför mig. David kom och la sig i min säng och somnade. Utmattad kille, den där. Inrullad som en oemotståndlig vårrulle låg han sedan där.
Jag lyssnade på nostalgimusik och packade ner nostalgisaker.
Hittade glasknoppar på flera olika platser i lägenheten och samlade dem i en ask. Kände mig nöjd över detta; min glasknoppssamling börjar arta sig.
Tvättade fler maskiner tvätt än vad som borde vara möjligt. Och när tvätten fortfarande är fuktig när torktumlaren somnat för natten kan man alltid hänga den på en gavel från en IKEA lagerbokhylla.
När kroppen var helt slut var det dags för manusskriv. Hjärnan orkar lite till innan den här fredagen är över.
Syns verkligen att det är du!
Vilken fin bild! sötis rötottis-Lottis :)
snuttis
Snuttis is my middle name.
Åååh! Lotta på musikchampangefrukosten!!! Ljuva minnen och underbara tider det där inte igår! Skymtar visst min käre mor där i bakgrunden. Härligt. Nu har jag fått en så där varm luddig känsla i bröstet. Nu blir det en fin kväll här på Måsgatan. Tack för det lilla Lotta! (kommer du ihåg grisarna?=)
Haha! Jag minns verkligen inte mycket från den dagen. Men nu när du säger det så: grisar låter faktiskt bekant! :-)
Det ser så härligt hippieaktigt ut. Jag minns att alla som kunde spela hade med sig instrument. Ja, det var fina tider det.