Det har öppnat en ny affär på vårväderstorget med hur mycket frukt och grönt som helst! Jag upplever lycka när jag plockar åt mig av allsköns godsaker.
Har saknat en sådan här affär i Göteborg. I Lund finns en grönsaksbutik som är vida berömd i Lund. I folkmun kallas affären för Turken i gränden.
Turken i gränden är dock ingen turk. Han är libanes, men det låter inte lika snitsigt antar jag, för det fastnade aldrig.
En av männen som ägde den butiken brukade alltid vissla så fint medan han kärleksfullt klippte bort övermogna vindruvor från klasarna som låg i lådor längs med huset.
En annan av männen som jobbade där flirtade med alla kvinnor som handlade av honom. Inte på ett otrevligt vis, mer på ett människoälskande sätt.
Jag var en regelbunden kund där och det är ett av mina finaste minnen från Lund. Att promenera till Turken i gränden och köpa frukt, grönt, underbara oliver och feta-ost och sedan promenera hem igen och göra tonfisksallad till middag och fruktsallad till efterrätt.

I Göteborg finns det många småbutiker men fram till idag har jag inte hittat någon affär med lika fint utbud som min favoritaffär i Lund. Det var ren och skär lycka idag, ska ni veta.
Firade genom att promenera hem och göra tonfisksallad. Till efterrätt blir det en lustig så kallad doughnut-persika.

Och med de orden säger vi Hurra för Hisingen än en gång!
Comments (2) Write comment


Varje år vid den här tiden känns det som att behovet efter ett ordnat, strukturerat liv är på sin plats. En nystart. En kalender med oskrivna blad att fylla.
Viktigare än nyår är skolåret. Trots att jag inte går i skolan längre känns det så.
På gymnasiet insåg jag att ingen kalender var perfekt. Någon hade gott om plats för anteckningar vid varje datum men fattigt med anteckningssidor i slutet. En annan hade för lite utrymme för dagarna och en gedigen telefonlista i bak. De flesta var fula att se på.
Jag ville ha allt. Så jag gjorde allt. Själv.
En vacker bok med tomma, vita blad. Några färgpennor som min handstil blev fin med. Och sen satt jag där i timmar och plitade ned datum efter datum. Ibland hade fingrarna fastnat för att skriva september trots att jag nått fram till oktober. Då följde fula ord ur min mun.

De senaste två åren har jag jobbat dagtid. Då behövs ingen kalender. Varje dag samma. Mitt huvud minns rätt bra veckans upplägg.
Med nytt jobb och rullande schema krävs återigen ordning på dagarna.
Det kändes nostalgiskt att gå till bokhandeln och införskaffa snyggt inbunden bok och färgpennnor.
Och som en seger när jag alldeles nyss skrev klart ett helt års datum utan ett endaste fel. Det är första gången och jag har en teori. Jag har blivit bättre på att koncentrera mig. Fokusera på en sak. Jag har mitt smyckesdesignande att tacka. Min hemsida också. Skrivandet, fotograferandet.
Jag tror det är tecken på sådana bra saker.
Och vet ni, jag tror min kalender snart fylls av just sådant. Bra saker.
Det är nytt år nu. Gott nytt på er alla! I år blir ett bra år.
Klicka för störreKlicka för större
Breven är tagna från www.mysteriousletters.blogspot.com.
Igår kväll hittade jag till Mysterious letters.
Lenka och Michael är två konstnärer från London som ville skicka ett handskrivet brev till alla i hela världen.
De började med en liten by på Irland.
Cushendall har 467 invånare och alla fick de var sitt unikt, handskrivet brev skrivet till just dem. Det är så fina brev. En del är roliga, en del är fina och tankfulla. Alla skrivna med en sorts barnslig prägel.
Jag har hittat en ny sida att älska! Något nytt att bli rörd till tårar över. Människor är så vackra!

Lenka och Michael verkar vara bra människor med mycket humor och hjärta.
Jag önskar de skickar ett brev till mig någon gång. Jag lovar att vänta tålmodigt.
Comments (2) Write comment

Konsert med Andrew Bird i Annedalskyrkan på Way out west.
Måste dela med mig av känslan. Festivalens höjdpunkt var helt klart Andrew Bird.
Mannen som använder en fiol på en miljon olika vis, som visslar som en gud, som sjunger med vacker röst och enorm känsla. Se och hör själva.
Hans musik får mig att gråta. Gråta för att det känns som han har skapat musik för mitt hjärta. Som att han har hittat något inuti mig som aldrig hade kunnat komma fram utan hans musik. Så stora känslor att det är otroligt egentligen.
Och tänk då att höra honom klockan halv ett till klockan två mitt i natten i en vacker kyrka.
Oj oj oj, min själ och hjärta!
Newer posts Older posts
Shops Lotta Jewelry shop Photo shop