En vecka till Internationella Kvinnodagen!
Och vad kan passa bättre än en Blingfitta för att fira och uppmärksamma kvinnan 2010!?

Fram till och med 8 mars bjuder jag på frakten vid beställning av Blingfittor!

Ge det som present till din mamma, syster, fru, partner, vän eller rent av till dig själv (vissa män blir säkert också glada om de får en blingfitta!). Fallossymboler har funnits i alla tider, nu får de konkurrens av Blingfittan!

Om ni vill beställa så gör ni så här:
Skicka iväg ett mail till mig på lottalosten@gmail.com, eller skriv en kommentar i inlägget nedan. Glöm ej uppge emailadress så jag kan kontakta er.
En berlock kostar 85 kr och ett par örhängen kostar 155 kr.
Trådar och pärlor finns i de flesta färger och när du bestämt hur du vill ha din/dina blingfittor sätter jag igång och jobbar.

... Det bidde en jäkla massa annat!

Jag har gått och blivit kulturtant vid ringa ålder.
Fick tillgodokvitto för byxorna och var idag inne i butiken för att hitta nåt nytt. Alltså, aldrig förr har jag hittat så mycket fint hos Gudrun Sjödén! Betyder det att deras nya kollektion är extra snygg och ungdomlig, eller att jag blivit tant vid 28 års ålder? Och en massa ränder dessutom!! Jag som aldrig har kläder med ränder. Nåt är det som har hänt.

Fick idag veta att ett smycke jag sålde till en kollega blivit en mycket uppskattad julklapp till hennes mamma. Alltid så roligt att höra. Sedan sa kollegan att hon hört mamman berätta för sina lika begeistrade vänner att smycket var gjort "av en konstnär i Göteborg".

Och konstnären, det är jag.

Varför kommer alla nya idéer mitt i natten när man pendlar mellan vaket och drömmande tillstånd? Något man bara får acceptera? Glädjas åt sömnlösa nätter.
I natt kom en skärva av kreativitet. En flinga som jag fick skynda att fånga innan den skulle smälta bort i tövädret. Den fastnade tillräckligt länge på min mentala vante för att jag skulle hinna få en skymt av den innan den löstes upp och blev till droppar i min hjärnas ylletrådar.
Såhär blev det.

Min arbetsplats. Ljust, vitt och under arbete. Ni vet vattenläckan som kom och störde mitt i natten. Den ställde till med mer än bara att rubba min skönhetssömn.
Det är en spökstad. Nä, en spöklägenhet får man nog säga. Så liten är ingen stad. Vad jag vet.
Att passera därigenom känns som att göra intrång i spökenas nya lya.
Ungefär.
Och jag syns ju så tydligt i mina färgglada kläder.