Nä. Det är ingen fräsande fors. Det är snöhögen utanför huset. Men i solsken och töväder kan man drömma sig bort till brusande bäckar med vitsippsklädda sluttningar runt omkring.
Mitt ryggonda är inte fullt så ont idag. Märkbar skillnad. Underbar skillnad.
Jag tror solen hjälper. Faktiskt. För jag har ögon i ryggen.
Jag har ont i min rygg. Jag har ALDRIG ont i min rygg. Men nu har jag det. Vaknade med toksmärta igår. Ryck i ryggen, alla ställningar är dåliga ställningar.
Hjälp med påklädning. Sa till David:
Det är så här det kommer vara när jag är gammal och skrynklig och dement.
Det är helt okej, svarade han då.
Jag blir blödig när det är synd om mig. Att säga sånt får mig ju att bli alldeles mosig i hjärtat, förstår ni väl!
Jag sitter på köksstolen vid datorn. Det gör minst ont. Jag har fått på mig kläderna själv idag, väntade lite längre än igår innan jag försökte.
Solen satsar på kopiösa mängder solstrålar. Lockar mig. Nya bladen på växten i fönstret. De vecklar ut sig. Det ska de ägna sig åt hela dagen.
Jag tror jag ska promenera till affären idag. Och betala mina räkningar.
Små steg. Stor sol.



Armband i ljust blågrönfärgad koppartråd och glaspärlor i grönt och aprikos. 395 kr.
Flera dagars arbete resulterade i detta fina armband. Snyggt, va?
Jag tycker själv att det blev väldigt bra.
Nöjd. Med. Mitt. Arbete.
En sån kille! Vi får en blick av honom med lagom bekymrad min och reflektioner i solglasögonen samtidigt som han susar förbi i vad jag antar vara någon form av vattensport, buren av vågor, dragen av motorbåt.
Den där Sunjay, alltså.
Han har en vykortskompis som heter Ritik och han gillar vapen. Honom får ni träffa någon annan vecka.
Promise.
Och
här kan ni se alla Veckans Vykort samlade.