Världens sorgligaste campingplats.
Kolla bara in Gestapo-vakten som står vid det vita huset som jag förmodar är campingplatsens reception/möteslokal.
Att vara på semester i Slovenien och vilja skicka ett bevis till familj och vänner därhemma för att skryta om sin resa, och välja DETTA vykort.
Hjälp.
Inte ens granarna är ju fina.

Dessa ska få göra Klara sällskap på hennes genusvetenskapsföreläsningar.

Den är stabil, vilar tungt mot huden. Den ligger skönt i handen när jag fingrar på den.
Den vittnar om vår i mitt sinne.

Har äntligen laddat min kamera! Hittade de här bilderna från förra helgen. Reflektioner i en vattenpöl. Och yes, jag vände dem upp och ner.
Lite konstigt att de senaste fotona i min kamera är från dagen innan jag blev förkyld. Sedan dess har jag inte kunnat fota nåt. Känns lite som att ha vaknat upp efter en vecka i dvala. Eller som att den här veckan av tokförkylning inte ens har hänt.
Nu är jag hemma i min egen lägenhet igen och det känns bra.
Nu tänker jag välkomna våren.