En fin vän från Skåne är på besök. Vi kan kalla henne Viktoria. För hon heter det. Fick sms från henne häromdagen där hon föreslog te, popcorn, sushi och dansfilm. Det är just därför hon är min vän; hon förstår vad som är viktigt i livet.
Sushin blev thaimat istället eftersom alla bra sushiställen hade stängt, men annars följer vi schemat. Två kannor te, en gigantisk skål med popcorn och första dansfilmen avklarad ( Step up). Nu blir det Bring it on. Poängen med dansfilmer är att de är dåliga, vansinnigt förutsägbara, innehåller en kärlekshistoria mellan dåliga skådespelare och så en massa grymt bra dans. Det är hela tjusningen: kombinationen av uruselt och fantastiskt.

Så stör mig inte.
Jag tittar på dansfilm.

Det är nåt alldeles speciellt när himlen öppnar sig. När det regnar som om det aldrig regnat förr. När folk kommer ut på sina balkonger och ler mot vattenkaskaderna som släpps från skyn.
Jag plockade fram kameran, David letade upp inspelningsmackapären och filmkameran.
Våghalsen David skyr inga medel när han ska fånga ljud och bild, så i ett regn som skulle kunna välta en... eh... mindre jycke, stod han lika stadig som stativet han lutade sig mot.
Sommarens mest dramatiska väder har nu blivit dokumenterat på alla de vis.

När jag tittar på den här bilden, som jag tog på Systern häromdagen, spelas det musik i mitt huvud. Sån där musik som är besläktad med hissmusik, ni vet. Nåt plinketiplonkigt, lagom soft och onödigt. Jag vet inte om jag någonsin har hört sån musik i mataffärer på riktigt, men i film har jag hört det. Amerikansk film har hjärntvättat mig att sammankoppla mataffärer med långa rulltrappor och hissmusik.
Jag vet inte om jag känner mig helt tillfreds med detta.

Hemkommen från Stockholm men fortfarande semestrande. Och här får ni alla ett vykort från mig i er imaginära brevlåda.
Såhär lyder texten på baksidan:

Hej mina fina läsare!
Jag är på semester och har det toppen! Det har regnat mycket, men nu skiner solen igen.
Jag har cyklat tandemcykel. Det var svårt. I förrgår var jag i ett cirkuskollektiv men jag såg inte en endaste clown. Men jag såg ett rådjur! Hoppas ni har det bra. Det har jag. Kram från Lotta