Det tar på krafterna att äta julmat och öppna paket.
Kissen och pappsen somnar i fåtöljen och från ovan strömmar Holy Light. Eller möjligtvis en lågenergilampa.

Systern stod för färdkost i form av egenhändigt plockade Bilbär, jag var dj i passagerarsätet och David var chaufför. På det viset tog vi oss hem.
Min lägenhet luktar hemma. Kläderna på min kropp luktar stuga.

Vigaredan är årligen återkommande. Bybor och sommargäster köper lotter, äter medhavd mat och dansar tills solen gått ned bakom ryggen på Stenshuvud.
Lottringen förvandlades till en tamburin och hon som höll i den var min mor, som i stunden blev till en flamencodansös, virvlandes fram mellan sommargästerna som ville försäkra sig om att just de fick köpa flest lotter och därmed ha störst chans till de åtråvärda vinsterna.
På vinstbordet låg ett Lottalostenhalsband. Hoppas den som vann känner sig extra vacker med det om halsen.
Nu är det ett år till nästa fest. Ett år tills nya sommargäster blir återkommande sommargäster.
Ett år tills hamnen fylls av charmigt falsksjungen dansmusik igen.