Städade ordentligt idag. Spring cleaning, som man säger i England. Var lite orolig för att jag skulle fastna framför datorn istället för att dammsuga så jag köpte påskliljor till mig själv i förebyggande syfte. För man kan ju inte ha blommor i ett ostädat hem.
Jag avskyr verkligen att dammsuga. Så till den milda grad att jag hellre våttorkar alla golv än drar fram dammsugaren.
Skulle ju dessutom få finfrämmande i form av sötaste Beckan så det fanns inga undanflykter; Städas skulle det.

När Rebecka sen dök upp luktade det såpa i lägenheten. Tevattnet stod på kokning och popcornen stod redo att förvandlas till vita, knapriga fluffigheter.
Så här fint var det då.

Våren har kommit längre i Skåne.
Jag kommer få uppleva detta dubbelt. Det är därför man har vänner i Skåne.
En av anledningarna.

Varje gång jag hälsar på i Skåne inser jag flera saker.
Väldigt många av mina vänner bor i Skåne.
Jag saknar naturen.
Jag saknar det öppna havet. Känslan av att svänga runt hörnet och bli överrumplad av det stora, vidsträckta havet. Lukten av tång.
Jag saknar skånes arkitektur. De fina husen, gyttret, kullerstensgatorna, hus som är placerade till synes hur som helst.
Och så saknar jag att våren är så mycket mer i Skåne. Mer explosiv. Mer skilla.
Hav av skilla.

Att rulla ihop sin serviett och kila in den i muggens öra. Att låta lillfingret spreta. Att fika på kondis.
Det är fint.