Det blev balkongpremiär på riktigt idag. Det är det nämligen först när man har ätit där ute.
Idag blev det Haricot verts med massa vitlök, tomater, oliver, avocado och stekt haloumi.
Gott som attan!

Jag hade solen i ögonen.

Det var svårt att hålla en behagfull min då.

David hade också sol i ögonen. De på balkongerna mitt emot hade ingen sol. De såg avundsjuka ut där de satt i skuggan. He.

Efter maten gick vi en kvällspromenad. Vi passerade genom Östra kyrkogården och såg solblänk på gravarna.

Jag tog ett par danssteg i den varma vårkvällen. Det får man, även om man är på en kyrkogård.

David kollade in namn och årtal på alla gravarna.

Den här hade ett trasigt staket.

Solen gick ned bakom krönet. Det var både fint och lite läskigt.

Jag fastnade som vanligt för detaljerna.

Familjen Keiller har en jättestor gravkammare. Vi kikade in och såg urnorna stå på hyllor bredvis stora stenbyster av familjemedlemmarna. Minst sagt läskigt.

Vi funderade lite över vem det var som bestämde att graven skulle vara utformad på det här viset. Om det var herr Keiller själv som tyckte det var passande.

Nakna, lidande statyer känns inte alls "over the top".

Sen såg jag fluffigt gräs och glömde allt vad gubbar med hybris heter.

När vi kom fram till Viktor Rydbergs grav stod ett halvt nedbrunnet tomteljus utanför. Det tyckte jag var roligt och fyndigt.
Sedan tog vi varandra under armen och bestämde att på våran familjegrav ska det vara stora statyer med enorma snoppar och de ska dansa och räcka ut tungan och sånt.
Eller så räcker det med nån slags sten.