Jag hade tänkt ta fina foton på vattenledningsdammarna med dess mäktiga fontäner. Till vår bestörtning var vattnet inte på och dammarna var alldeles uttorkade.
Men jag är inte den som surar i onödan; jag vände det till vår fördel istället (usch, så käckt!). Kände vibbar från Vanessa Paradis musikvideo till låten Be my baby som jag älskade när den kom 1992. Där trallar hon i en gammal uttorkad bassäng.
David och jag skuttade fram och tillbaks mellan snustorra dammar och se så fint det blev.
Det är bara musiken som fattas.

Det fina i kråksången är att när den där låten kom var David och jag elva år, vi gick i femman och vi var ihop. Vi satt på hans sängkant och jag sjöng Be my baby för honom. Han sa att han tyckte jag sjöng fint. Sen pussades vi och så fort vi hörde knarret av föräldrasteg i trappan öppnade vi en Kalle Anka pocket någonstans i mitten och låtsades att vi läste.
Typ samma som nu alltså.

Tog med oss sushin till Vattenledningsdammarna. Hittade en klippa i gassande solsken högt över vattnet. Vi satt där och åt och spanade på gammelgäddan som sakta, sakta gled fram under vattenytan. Kanhända var det ingen gädda, men den var stor och den såg hemskt gammal ut.

Ja, jag behövde ju en ny tekanna. Mina andra nio räckte liksom inte.
Åh, jag kan inte motstå en vacker tekanna! Speciellt inte om loppisen inte förstår att den är värd mer än 45 kronor. Då måste jag ju passa på! Inte mitt fel.

Sen hade de en stor låda knappar med skylten: Fyll en påse för 10 kronor. Det är sympatiskt. På andra loppisar tar de en krona styck för knappar. Det är smått kriminellt enligt mig. Stod och grävde i knapplådan tills mor och David såg lite lagom uttråkade ut. Sen hittade jag lite fin spets också. Kan vara bra att ha. Precis som tekannan.

Var på loppis idag. Köpte INTE den här grytlappen med fastsytt dockansikte på. Tyckte liksom den var lite läskig. Dessutom undrar jag hur smart det är med plast i en grytlapp. Det känns ju inte som att smält dockansikte är den mest lysande smakhöjaren, om jag får säga vad jag tycker.