Med silver i tinningarna.
Parkerad.
När David försöker lyfta ut rullatorn från bussens bagage kommer busschauffören fram och undrar
Ska jag hjälpa dig? Nej tack, svarar David och släntrar iväg utan några stapplande steg.
När David springer mot spårvagnen och snubblar över rullatorn som är belamrad med packning, då rusar folk fram och undrar
Hur gick det? Behöver du hjälp?
Nejdå, det gick fint, säger David och missar spårvagnen precis, trots språngmarschen.
Folk är hjälpsamma mot folk med rullatorer.
Även om rullatorn ifråga inte behövs som stöd för David utan istället är tänkt att agera kameravagn i en filminspelning.
En kamera kan nämligen behöva fyra hjul för att susa fram över marken tillsynes skakfritt...
Jag köpte en höstkappa idag. På second hand. Den är så fin. Jag vill aldrig ta av mig den.
Fast så kom regnet och gjorde mig blöt. Då blev jag så illa tvungen att ta av den.
I hallen hänger mina andra jackor. De som får hänga framme året runt. De som är så fina att jag vägrar acceptera att årstiden för vissa av jackorna passerat för länge sedan.
De är konst i min hall.
Och inte plockar man ner konsten från väggarna bara för att det blivit lite kallare ute?
Det börjar bli kallt nu.