Jag tänkte först sammanfatta årtiondet i ett snabbt inlägg, men årtiondet var inte snabbt. Det var långt och händelserikt. Så det fick bli en liten serie av det hela.
2000 var året då jag för första och sista gången iklädde mig kroppsstrumpa, jag tog studenten och jag åkte till England med Lisa som då blev min kära Sambo.

Utdrag ur min dagbok:

Det står en halvnaken engelsman ute i korridoren och pratar i telefon.

Idag hade vi nio rum var och jag klarade det galant! Gjorde ett rum på femton minuter ett tag. Sen blev jag alldeles seg.

Mötte "Väckarklocksmannen" i köket. Han flyttar på lördag. Snyft.

Idag när Lisa och jag skulle gå till jobbet var det översvämning igen. Vi kom inte över bron förrän vid kl 12. Marion fixade så vi får bo på Spread Eagle i natt för det ska fortsätta regna i den här stilen. Så nu ligger vi i varsin säng i rum 16. Vi har ätit popcorn, godis, druckit te och tittat på film heeela kvällen.

När jag sitter i soffan. Frukostsoffan. Framför teven. Tittar jag ut genom balkongfönstret. Solen som värker i ögonen, men ändå är välkommen. Och så en droppe av is och vatten som brutit sig loss från isen. Jag tycker om de små detaljerna omkring mig. De som pockar på min uppmärksamhet utan att ta upp hela universum. Om ni förstår.
Idag ska jag till läkaren och ta bort en liten detalj. En detalj på min rygg. Den var röd innan. En läkare tog bort den. Men glömde någon liten detalj i detaljen. Som kom tillbaks. I form av ett litet smiley-tecken på min rygg. Man skulle kunna tolka det som ett ironiskt flin från detaljens sida. Så idag ska jag reklamera den. Detaljen.
Idag ska jag få sista flinet.

Alldeles precis färdigt. Det tog en jäkla tid att göra, men jag känner mig glad över resultatet.
För en lite smalare hals än min. Det är öppet för förslag till nytt hem. Så säg bara till om det är din hals som saknar detta halsband. Eller någon annan i din närhet.
När man vill känna sig extra fin. Fast jag skulle nog tro att det är vackert till ett par jeans också.

Inte Karl-Bertil Johnsson. En annan.