Min lilla mor har fyllt år. I föllsepresent fick hon halsbandet på bilden. Ljuslila skärvor av trassel.
Förra året fick hon det här halsbandet av mig. Min mamma har världens största samling av Lotta Losten-smycken. Någon som vill utmana hennes titel? Varsågod att maila din beställning till lottalosten@gmail.com.

Min gamla sambo är snyggare än alla andra i hela världen, tror jag bestämt.
Så här såg hon ut idag när jag kom hem till henne på te och Kuba Cola-kaka.
Ni fattar varför jag valde henne som modell för mina smycken, eller hur?
Idag planerade vi ett nytt photo shoot. Hon har ju blivit rödhårig och då får man passa på. Hon och jag och mina smycken mot nåt rostigt.
Kan inte bli annat än tjusigt!
Kommer nån gång i maj om vinden ligger på åt rätt håll.

En katt som pratar hela tiden. Säger neeeej och naaajeee som värsta skåningen. Vilar likt en sfinx utanför sovrumsdörrar och kräver ständig uppmärksamhet. Davids familj har en ny medlem. Låt mig presentera: Mymlan!

I solsken gick jag från jobbnatt i morse. En buss, en spårvagn och sen ett franskt bageri i Olskroken.
Frukost med en av de bästa människorna och hennes lille tremånadersmänniska.
Sol genom de höga fönsterna, sol i sinne.
Sedan långsamvagnen hem genom stan. Valde den. Kunde tagit snabbarebussen. Men ville inte.
Ibland är det fint att sitta på en spårvagn i solsken och spendera fyrtio minuter av glotid. Om jag ändå ska glo kan jag lika gärna glo ordentligt tjugo minuter extra.
En massa disk välkomnade mig hem. Ett Everest i mitt kök.
Tillfredsställelse i sin renaste form infinner sig allt eftersom diskbänkens yta blir mer och mer synlig. Glänsande.
Sedan en miljon småsaker att göra. Några glömda, några skjutna på framtiden, några inte hunna, flera faktiskt gjorda.
Och då kom regnet.