Vandrade genom stan, proppmätt på indiskt och färdig att stupa i säng efter ett dygn på jobbet. Passerar en liten verkstad. Jag kikar in i förhoppning att se skinnbitar, lödverktyg, tänger och sånt. Nästan känna doften av metallspån genom fönstret.
Möts istället av bebisar i cellofan.
Kan inte komma på något mer makabert än detta, tror jag. Eller, det skulle vara om det var RIKTIGA bebisar i cellofan då...

Det är lördag för alla andra utom mig. Jag har typ torsdag idag.
Nu dyker jag iväg till jobbet med Donovan i öronen och lätta steg. Nya sandaler i ryggsäcken och fotriktiga skor på fötterna. Det blir nog sushi till middag idag. Det är stor risk för det.
Det var ju hela 6 dagar sedan liksom!

Blommor i håret som aldrig börjar sloka. Blomblad som går att forma som man vill. Allt för att passa håruppsättningen.
Idag har jag tänkt mycket på Österlen. På en fest i hamnen och kvällspromenader på klipporna. Det är ur sådana tankar som den här blomman är sprungen.

Igår plockade jag förgätmigej i någons rabatt. Förlåt. Jag kunde inte låta bli.
Förgätmigej. Glöm mig aldrig. Det kanske de inte gör heller, rabattägarna.
Många, små, perfekta blå blommor. Jag glömmer bort förgätmigejen när jag ska räkna upp mina favoritblommor. Orättvist. Med ett sånt namn borde den ju stanna i minnet.
Magnolia. Syren. Körsbär. Kastanj. Och så förgätmigej. Förlåt. Jag ska aldrig glömma dig igen.

Köpte jordgubbar på torget idag. Det fanns två olika sorter. En som inte doftade och en som doftade ljuvligt. Jag valde den senare. Köpte med mig ananas och bar under armen medan jag åt av mina jordgubbar. Årets första. Och de smakade på riktigt!
PÃ¥ riktigt!
Kvartersfyllona satt på bänken i körsbärsallén.
Fyllon har antingen lokal dialekt eller finsk brytning. Det verkar vara lag på det. A-lag.
Vi passerar. Jag äter jordgubbar och har bara ben och en ananas under armen. En av de med lokal dialekt utbrister: Jordgubbar och ananas! Det såg somrigt ut!
Ja visst gör det, sa jag glatt och spottade ut jordubbsblast på stigen.