Jag vill pulsa i höstlöv! Sparka i dem så det yr omkring mig. Känna doften av multnade löv och frisk luft. Sätta mig mitt i en lövhög och fånle. Det ska jag göra. Nån dag.

Och det var varmt både för kroppen och för ögonen. Ljuset och färgerna har anlänt med full kraft och folk ser vansinnigt snygga ut i sina framplockade höstkläder.
Om några veckor kommer en äkta sydafrikan hit för att hälsa på Sydafrika. Jag hoppas innerligt att ljuset, färgerna och dofterna ger allt de har då. Visar upp sig ordentligt.
Det här är det bästa vi har. Och det är inte lite det.

Sydafrika och jag hade frukostdate idag. På Ethels på Linnégatan. Jag tror nog ni kan se just precis hur gott det var. Om inte: det var SJUKT gott.
Och så råkade vi höra när cafétjejen berättade för en vän att hon sett världens absolut snyggaste kille häromdagen. Och en liten bebis fastnade med blicken på mig och somnade nästan. Och så kom det in ett par killar med dyra byxor som såg vansinnigt nöjda ut.
Sen drabbades vi av akut paltkoma och då gick vi ut i hösten.

I förrgår sa jag att jag var orolig för hösten. Inget regn på så många dagar, löven på träden hade skrumpnat ihop och föll av fel orsaker. Och färgerna uteblev.
Jag var uppriktigt orolig. Hösten är en stor del av året och en stor del av mig. Faktiskt.
Jag tänkte att om jag inte får uppleva en färgsprakande höst kommer vintern bli än svårare att stå ut med.
Så jag önskade mig regn.
Och regnet kom!
Och vet ni vad, mina kära vänner och främlingar?! Idag kom färgerna! Idag kom de!