I kristallkronans sken.
Idag var jag och fikade med fina Louise.
Hon skulle fött barn i tisdags men än har inget hänt.
Vi fikade på Johans. Där spenderade vi många timmar under gymnasietiden. När lunchen i skolan var oätlig. När vi hade två och en halv timmars håltimme (för hur många timmar det än är kallas det ändå bara hål
timme).
De finaste minnena därifrån är när vi hade suttit med en och samma kopp te i dryga timmen, och Johan i egen hög person kommer in med en bit av deras gudomliga fudgetårta, och utan ett ord ställer den på vårt bord och går.
Tyvärr har det fiket blivit lite för stort för sitt eget bästa, och det känns inte lika hemtrevligt och inbjudande längre.
Men det var trevligt att träffa Louise igen. Jag hade fått stränga order av modern att fotografera Louise i hennes övergravida tillstånd. Och det gjorde jag förstås.
Kvällen har spenderats hos Lostens. Föräldrarna hade lagat Lokförarns fiskgryta och den smakade som alltid ljuvligt. Nu blir det portvin och kaffe i soffan.
Kanske får man också en bit mörk chilichoklad.
Man skulle kunna säga att det är mysigt.