Dagens hiss utspelar sig efter en svettig promenad hem från eftermiddagsbiobesök.
Det var nästan tomt i salongen, men det spelar inte så stor roll när det sitter tre skitungar framför som pratar högt och oavbrutet. Det känns inte helt fint att högt och tydligt utbrista saker i stil med: Ahaaa! Det är franska han pratar! och efter att en av filmens huvudkaraktärer vrålat ut sin vrede och förtvivlan är det INTE okej att härma det lätet högt för oss andra i biosalongen.
David använde sin allra mest myndiga stämma och fick iväg ett kraftfullt Har ni pratat klart därnere snart eller!?
Det fick tyst på dem.
Och när ljuset i salongen tändes igen efter filmen kunde man se rädslan i deras ögon.
Gött.