Jag vet, det har varit ovanligt tyst här de senaste dagarna.
Och finns det egentligen någon anledning till det. Nä. Inte direkt.
Jag har släppt ut håret i medvind, jag har gått in ett par skor så att de bara ger lite skoskav, jag har sytt vimplar, jag har ätit vattenmelon som om mitt liv hängde på det.
Imorgon sitter jag på en filt i Redbergsparken med mina smycken. I träden ovanför hänger vimplarna jag knåpat ihop, det står lemonad i kannor och det finns glas och stjärterum för den som tänker göra mig sällskap. Jag hoppas verkligen ni kommer, det kommer bli alldeles fasligt ensamt annars vet ni.
Jag tror på vädret dessutom.