Det bidde ingen loppis för Lotta Losten idag. Det regnade och latheten satte in. Eller lat vet jag egentligen inte för jag satt och jobbade på ett halsband istället. Ett extra fancy halsband.
Fint för en frihetsgudinna, vackert som en sol. Lite så.
Ni får se imorgon.
Lördag idag alltså. Söndag imorgon. Så funkar det nämligen. Tänk om veckodagarna skulle tapp räkningen och blanda ihop sig så att torsdagen blev en tisdag och tisdagen en lördag. Det skulle vara spännande. Veckodagarna lever ett himla inrutat liv, har ni tänkt på det. När måndagen jobbat klart står tisdagen redo.
Varje vecka.
Jag tycker synd om veckodagarna. Ingen spontanitet där inte.
Äh.
Särskilt synd är det om måndagar och tisdagar som alltid bespottas med negativitet. För min del har tisdagar alltid varit de värsta dagarna som har förföljt en sen skolan, de var alltid längst och avslutades alltid med matte eller fysik. Fann det alltid svårt att vara lycklig då.
Ja, tisdagarna var jobbiga men jag tyckte alltid värst om onsdagsmornar. Man hade mer kvar av skolveckan än vad man hade avklarat och man var redan skittrött. Nu när jag jobbar oregelbundet hatar jag ingen veckodag mer än nån annan. Eller älskar kanske man borde säga...