Jag har en faiblesse för skymningsljus.
Ett svårfångat ljus. Ja, det är ett flyktigt sken.
Skärpa är det inte tal om, inte heller är det direkt önskvärt. Inte för mig; inte då i alla fall.
Ibland är det skarpa lite för enkelt. Lite för tydligt.
Tolkningsmöjligheterna begränsas i det fullt synliga.
Och begränsningar är ju trist, som vi alla vet.