Den är säkert halv elva i stan med, men det spelar för mig ingen som helst roll. Vågorna slår och David och hans inspelningsapparat fångar ljud. Själv sitter jag på ett litet stenfort som är
uppvärmt av en brännande sol. Luften svalkar nu. Det luktar tång och nyponros, och klockan har hunnit bli halv elva här vid havet.
fasen vilken härlig bild
saknar havet
Ja! Så härligt det bara kan bli!