När jag var liten åkte jag på sommarläger. Jag hatade det. Det enda roliga var att jag blev utnämnd till lägrets sakletare och fick diplom och allt.
Idag efter jobbet, huttrandes i en busskur, hittade jag glitter. Eller, egentligen var det trasig spårvagnskur, men det såg ut som diamanter. Det låg där på marken och glittrade i gatlyktans sken. Inte kunde jag väl låta det ligga där och glittra i ensamhet. Mycket logisk tanke, I know.

Tog hem och fotade. Glasbitarna får jag säkert användning av någon gång i framtiden. Säger som ena brodern i Äppelkriget Den kan man säkert ha nytta av! Fast han hittade en död kråka.