Ni vet den där känslan när man upptäcker en tv-serie som redan har gått i flera säsonger, man blir totalt uppslukad och plöjer den från början till slut på rekordkort tid. Vet ni? Och man är så lycklig för man är bara på säsong ett än och det finns mååånga avsnitt kvar att njuta av. Eller kanske får man upp ögonen för en författare som hunnit ge ut massvis med böcker. Nu förstår ni, va?
Jag har hittat Silverfisken.
En blogg som är humor och allvar, upp och ner, hit och dit och allt detta i en otrolig resa. Inte bara en resa mellan Sverige och Australien, utan också en resa i karriär och kärlek. Det är så man sugs in totalt. Hans språk gör mig både lycklig och lite avundsjuk. Han drar in en i miljöer, minnen, absurda händelser på ett så till synes enkelt vis.
Det är en fantastisk blogg.
Silverfisken heter Jonas och han har en fotoblogg också. Den är underbar, den med. Men den här bloggen som jag nu är helt fast i, började 2005. Jag läser bakifrån och fram. Och han fortsätter blogga. Så än finns det mycket kvar att läsa. Och det är jag så himla glad för.
Här hittar ni hans första blogg. Han har tagit svängen förbi Metrobloggen också och finns nu
Här
Hans fotoblogg hittar ni
Här
Besök.
jag läser inte bloggar så mycket men min lycka är att folk stannar kvar hos mig trots att de läser annat <3
Ja, precis. Men man hittar ju ingen annan som din blogg så man måste läsa vidare för att få sitt Sonjabehov stillat liksom. Jag hoppas folk har ett litet Lottabehov också.