Det är lite läskigt. Samtidigt som det är fantastiskt. Jag talar om känslan av att ha en massa idéer som över förväntan lyckas översättas till verkligheten. Det känns nästan lite magiskt. Än har jag tre, fyra idéer kvar. Jag undrar hur det ska gå med dem.

Jag hoppas att folk ser det jag ser i mina skapelser.
Att den som får ett Lotta Losten-armband om handleden ska känna att det formas perfekt utmed huden. Att det hör samman med dig. Att det inte kan se likadant ut på någon annan än just dig, eftersom materialet följer din kropp. Att det vilda och det kontrollerade får finnas tillsammans.
BÃ¥de i armbandet och i dig.