Utanför vårt hotell hittade vi den här mannen. Vad han hittade vet bara han.
Prag är ett sammelsurium av kontraster. Fattar ni att jag inte gör annat än fotar, utbrister
Åh, vad fint! vid varje sliten port, tjusig husfasad, blänkande knopp? Och alla hus som fått höra
Här vill jag bo! De är många.
Sen har vi den mer obegripliga tjusningen i en bar i en limegrön låda vid sidan av högt trafikerad väg. Det gick in folk där! Omöjligt att förstå sig på. Vi väljer att gå på vackra caféer med utsikt, röda pelargoner och crème Brulee.
Jag vill flytta till Prag nu. NU!
På min väg in till stan gick jag bakom den här mannen som tycktes njuta i fulla drag av den nyanlända våren. Kappan i vinden och händerna nöjt bakom ryggen. Tummarna till och med mös, gned sig mot varandra och riktigt gnuggade in vårluften i huden.
Fantastisk bild. Tragikomisk är nog ordet.
Man får hoppas att han inte dök ner i tunnan för matavfall utan den där man kan finna diverse kuriosa. En otrolig bild.
Tänk han kanske läste tidningen, eller löste korsord där på botten ;P
Det var ingen mat i soptunnan. När vi passerade honom kunde man se att det var annat skräp. Han hade bland annat rotat upp en plansch på två kattungar med ansikten som liksom stod ut från bilden.
han är säkert lycklig i sin övertygelse att hitta något bland skräpet!
we must not petty him.
Underbar bild, helt underbar!
Nä han verkade inte skämmas minsta lilla. Och tack tack kära Sonja.
Det skulle kunna vara Christian...
Ha ha ha! Ja det hade det faktiskt!