Nu är det banne mig jul!

Av David fick jag bland annat denna fina teckning i julklapp. Notera att han har ritat ett Lottasmycke om halsen på mig.

Detta får bli mitt julkort till alla som besöker min hemsida.
Jag menar; där är ju till och med en liten ängel liksom, och det vet vi ju alla att det finns inte mycket som är juligare än en söt liten ängel... (Det skulle vara tomten då, men han har inte vingar.)

Idag är det två år sedan David och jag blev tillsammans. Igen, får man väl säga, eftersom vi var ihop redan när vi var elva år.
Vi tog en 14 år lång paus, skulle man också kunna säga...

Det ser inte ut som vinter. Det känns inte som vinter. Men ändå är det det.
Jag klänger mig fast vid hösten längre än "den normala människan" gör, och det är vid promenader som dessa som jag högt triumferar: Hösten är inte över än!

Jag kommer bli tvungen att acceptera vintern någon gång i morgon kväll. Då ska jag till föräldrarna och provsmaka hemmagjorda leverpastejen, och nygriljerade skinkan, och dricka årets första glas julmust.
Imorgon är det kört för hösten.

När jag väntade på min tur blev jag visad till denna lilla loge. Sådana slussrum har de minsann inte på Teaterhögskolan!
Min audition var rolig och det kändes bra. Nu är det olidlig väntan på svar som gäller.

Jag tycker inte om att vänta. Det är så okonstruktivt, liksom...