I morse kl 07:30 intog målargubbarna lägenheten och vi förpassades till Franska bageriet för frukost.

Sämre förpassning kan man ju utsättas för.

Utanför blommade blomstren i rad.

Jag försökte ta en bild på dimmiga gårdar men David ska då alltid skoja till det. Såhär är det ofta. Precis när jag ska till att knäppa av hoppar han framför linsen eller sticker fram ett finger. Jäkla typ.

Men till slut blev det en fin bild.

På vägen till stan passerade vi Las Palmas, som inte riktigt var som jag väntat mig...

Vi såg oss själva i en spegel och blev som förhäxade av vår egen spegelbild.

Skansen Lejonet var höljt i dimma. Det var fortfarande tidigt morgon, ni minns.

När vi gick genom en kyrkogård hittade vi en brinnande påse med kläder i. Den gav ifrån sig illaluktande rök. David räddade alla vilande själar, levande flanörer och hundar genom att hälla vatten på bylset. En riktig vardagshjälte!

Så här såg det ut efter Davids insats. Jag (var den enda som var i närheten och) applåderade.

Sedan gick vi ärenden på stan och i en rulltrappa tog jag den här bilden i farten.

I en kanal hade någon placerat en jättestor och fin pappersnäckros som lyste upp det bruna och smutsiga vattnet.

När vi nästan var hemma tog jag sista fotot för promenaden.
Hemma väntade nymålade tak och förberedda väggar. Och ett tvättberg utan dess like. Nu har vi testat husets tvättstuga. Den får helt klart godkänt.
Och nu skiner solen.