Jisses en sån dag!
Hur mycket folk som helst hade tagit sig till Pustervik för att gå på designmarknaden à la London. Ett tag var det FÖR mycket folk! Ingen kunde stanna och kika, alla bara följde strömmen av människor för att komma ut i luften igen.
Mitt bord stod uppe på scenen i ena hörnet och var först dolt i mörker sånär som på ett gäng röda scenlampor som alstrade så mycket värme att kunderna inte ville vara kvar. Och de som ändå kom dit kunde inte se mina smycken.
Höll på att tappa modet där, men vilken tur jag har som är tillsammans med en filmnörd av rang! David hade givitevis en fin fotolampa hemma på Hisingen som han kunde tänka sig att åka och hämta. En sann ängel! När han installerat denna monsterlampa, som inte bara gav ifrån sig strålande dagsljus som fick mina smycken att glänsa utan även innehöll lågenergilampor som inte skapade bastuvärme för besökarna, då blev det skillnad, minsann!
Helt plötsligt syntes alla mina smycken och kunderna strömmade till! Underbart!
Försäljningen gick kalasbra och det är alltid så roligt att prata med folk och få beröm för det man gör. Tack till alla ni som var där och tittade, handlade och sa fina saker!

Sötast idag var givetvis den lille pojken som tyckte mitt smycke Blingfittan såg ut som ett öga.
Mest humoristisk var pappan till sonen när han såg vad som stod på skylten.

Nu är jag helt slut i huvudet. Och inte får jag vila inte! Är på jobbet till kl 15 imorgon. Tur att jag är helt uppe i varv nu.

Gjorde den här igår. Jag får lyckorus när jag kombinerar omöjliga nyanser, som rosa, orange och grönt. Det varken skär sig eller ser juligt ut!
Vårigt frisk var känslan jag ville nå. Och visst gjorde jag väl det?!

Han var glad att se mig. Ville smaka på min kamera. Fick han junte.

Promenaden till jobbet blir betydligt roligare när man träffar på Hattifnattar på vägen.

Som kuriosa kan jag berätta att jag köpte en Muminbok på engelska när jag bodde i England. Översättningarna av namnen fick mig att gå i taket.
Hattifnattarna översattes till the hattifatteners. HALLÅ!? De är ju inte alls feta! De är pyttesmå, smala, gängliga och man sår dem som frön! Hattifnatters hade varit bättre.
En annan idiotiskt översättning var att Hemulen blev The Hemulen. Det blir ju nån skum dubbel bestämd form. Han är en hemul. Inte en hemulen. The Hemule hade väl funkat fint?

Ps:Märks det att jag är rabiat?