Jag testade att göra två olikstora blomörhängen. Tanken är att den ena blomman bara är en knopp och den andra är fullt utslagen. Det går att böja bladen precis som man vill, så den lilla kan faktiskt slå ut lite om den vill. Framåt dagen. Och sen när solen gått ner kan de få sluta sina blad i väntan på morgondagen.
Om man vill.
De här har jag gjort till mig själv, men det går givetvis beställa ett eget par blomörhängen.

På franska bageriet idag kl 10.30. En äldre dam kommer in. Hon har vitt, vitt hår och starkt turkosblå dräkt på sig. Hon går fram till disken och säger:
Jag skulle vilja ha en sån där coi... nä inte cointreau, vad heter di där goe frasige gifflarna?
- Croissant?, frågar expediten med ett illa dolt leende.
Ja! En sån vill jag ha! Och så vill jag ha en bakelse. Och sen får jag nog ha med mig ett gäng såna där frasiga gifflar hem också...
-Hur många?
- Ja, kanske en fem sex stycken. Dom är göööörgoe di där.

Jag slår vad om att hon skulle äta alla själv. Värsta fina lyxtanten!

Så där gör man väl ändå inte!?
Håll dig till Containrar där fattiga barn inte blir utan kläder för att du hittar saker! Som den här killen, han har fattat grejen.

Men tack ändå, du var rolig att fotografera. Det tyckte tanten som gick förbi också. Hon log mot mig. Så du gjorde faktiskt att jag fick ett leende från en främling idag. Och för det får jag tacka dig.

...slog den här busken ut. Eller den kanske blommade igår också, men det jag vill ha sagt är att det går i en faslig takt nu. Blommandet. Och värmen. Ni som följt mig sedan förra eller rent av förrförra sommaren vet: Lotta klarar inte av värmen.
Hon avskyr den rent av.

Jag förstår faktiskt inte hur folk kan uppskatta klibbet, kvavheten; att inte få ner sval luft i lungorna utan istället kvalmig ljummen luft. Kunde lika gärna vara någons andedräkt ju.
För två år sedan kom jag på att man kunde stoppa in lakanen i frysen innan läggdags. Det har varit en räddning sedan dess.
Men alltså, man är ju inte snygg när det är såhär varmt!? Det är ju en omöjlighet.
Försök se sval och cool ut (no pun intended) när kinderna är blossande röda, håret krullar till sig i konstiga lockar och huden KLIBBAR!
Nä. Usch.

(jag får klaga. För jag älskar hösten. Då klagar alla andra.)