Sambon gick från behagfull och elegant till råhet och cool. Det var ölen som gjorde det. Säkert.

Passerade Hemvärnet som stod placerade utanför Storan idag för att fira sin 70åriga födelsedag. De hade med sig alla sina leksaker i form av maskeradutstyrsel och vapen. Uppe på ett militärfordon satt två män och siktade glatt med sitt gevär mot folk som stod nedanför och fotograferade dem.
Jag mådde illa. Det är ju obehagligt!
Ett vapen är för mig aldrig nåt som kan vara roligt, det är bara skrämmande och jag vill inte bli siktad på när jag är ute och lördagsstrosar. Inte ens om det är av Hemvärnet som firar födelsedag genom att dela ut svarta ballonger till förbipasserande!

Har käraste gamla Sambon på besök i helgen. Vi startade dagen med en fantastisk frukost på Le petit café i Haga.
Billigast, störst, bäst, vackrast och godast.
Sedan hamnade vi lite överallt på stan.

Sitter och tänker att vissa dagar ser jag så mycket. Andra ingenting.
Det behöver inte vara proppat med händelser för att jag ska fyllas av nya intryck. Det kan vara det lilla i det i vardagliga.
Klart det hjälper om man har dagarna fulla med aktiviteter men det är inget måste för att jag ska finna saker som inspirerar mig.
Något så enkelt som en kort promenad till närbutiken för inköp av en liter mjölk, kan ju ha saker att uppleva.
De här senaste dagarna har dock varit synnerligen oinspirerande. Inte på smyckesfronten, där händer det just nu ganska mycket, men mina ögon och min hjärna saknar inspiration.
Konstigt det där.
Det kanske måste vara så ibland. Om jag har tankarna på smycken och sådant skapande kan man kanske inte se spännande saker eller få intressanta tankar stup i kvarten?

Fast detta kanske ändå var just en sådan -intressant- tanke.

(Ni bör förresten klicka på den här länken om ni vill se att världen ändå har blivit bättre med åren.)