Bilder från i fredags då Johanna sminkade sin syster Malin inför vår fotosession. Jag håller på att redigera alla bilderna nu. Måååånga bilder. Cirka 700 verkar det som. Fast alla är ju inte värdiga, som tur var. Annars hade jag väl blivit klar nån gång till våren.

David, den stackaren, har bihåleinflammation och jag får lite Pyssla om-känslor. Tänk om man kunde VAPPA. Vård av sjuk pojkvän. Inte för att han behöver det, han klarar sig ju fint ändå, men när jag är sjuk pysslar han om mig så fint eftersom han jobbar hemifrån och då alltid kan klappa på mig när jag ynkar.

Jag har lite svårt att fatta att det är december redan. Är inte mentalt inställd. Hur ställer man in sig?
Kanske med lite mer hjulkalender... den TREDJE kommer om nån timme eller så.

Hon står där mitt i vägen, omedveten om att hon är bevakad.
Det här är hennes omgivning nu. Det är här hon hör hemma.

Johanna förvandlade Lisa till ett väsen på mindre än två timmar. Sedan for vi till en insnöad väg som ledde till en djurkyrkogård. Lisa var barklädd men varmblodig. Vi passade på att skrämma iväg några pensionärer. En gubbe sa att Det här tog priset! Mycket har man sett, men det här! På en djurkyrkogård! Osmakligt! Vi fattade inte att han var sur på riktigt förrän det var för sent. Åt honom kan man både skratt och fräsa.

En sån fantastisk värld vi lever i! Klädd i frost gör sig till och med gräsmattan utanför huset vacker.
Och både fina vännen Johanna och jag fastnade länge på Haga kyrkoplan fotograferandes löv på marken.
Allt i en kylig ton med ett stänkt av höstsol. Lovely.