Mötte upp vännen och kollegan Sara för fika på Rosencafét i Trädgårdsföreningen. Det var soligt och fint och vi satt utomhus och pratade om alla möjliga viktiga, och mindre viktiga, saker.
Vi hade sällskap av en jäkla massa gråsparvar och en ihärdig geting. Föredrog helt klart fåglarna.
Sedan gick vi en sväng i parken och beundrade omgivningarna och berättade varsin galen historia för varandra.
Åh vad jag önskar vädret kunde vara så här jämt! Då skulle jag sitta i Trädgårdsföreningen med en god vän varendaste dag. Ja, det skulle jag!

På väg upp efter loppisbesök.

Gästspelare: Aili med blicken.

Var på loppis idag och gjorde en (relativt) fascinerande upptäckt. En röd tråd genom köksavdelningen, kan man säga.
-Vad är det med alla dessa matanpassade skålar/fat/flaskor? Och vad i hela friden ska man ha i flaskan med äggskalskork? Ägglikör?
Mmmm, aptitretande...

Och Gud bevars om någon skulle lägga avocado i glasskålarna liksom!

Hittade det här på en loppis i Simrishamn i somras. När jag fascinerat stod och tittade på den spöklika bilden och vände på kortet, för att se om det stod nåt om platsen, utbrast gubben som sålde: Det är ju Missunnahuset! På Missunnabacken!
Och ja, på baksidan stod det just MISSUNNA. Bara det. Inget annat.
Det var nog det som gjorde att jag betalade 40 kr för ett vykort.
Kolla bara! Där står pojken utanför det minst sagt mystiska huset (som enligt mina googlingar ska ha varit ett välbesökt värdshus en gång i tiden) och ser helt ensam ut. Vinkeln på fotot, taget från andra sidan en massa träd, förstärker verkligen den obehagliga känslan.

Missunna.

Världens bästa namn på ett hus och en backe.