Mittemellan två regnskurar passade vi på att hoppa från sten till sten på Stenshuvudstranden. David visade sig vara en fena på att kasta mackor. Jag hittade en sten som såg ut som en köttbit. Tidigare idag satt vi på Ediths café och spelade Råttfällan och gömde oss för en av de ihärdiga regnskurarna. Imorgon säljer jag smycken på torget i Simrishamn. Tjipp så länge!

Mitt i grävandet bland Pärlmannens lådor får jag veta att vänner är i stan. Katarina fastnade också i grävandet och vi gjorde båda finfina fynd. Pärlmannen är tillbaks redan nästa vecka igen. Oh, så många fina pärlor jag ska köpa och oh, så många fina smycken jag kommer kunna göra!
Ikväll ska det dansas i hamnen. Eller i alla fall titta på när byfolket och sommargästerna dansar. Och kanske muttra lite över den dåliga dansbandsmusiken. Men trevligt är det alltid! Och nu är ju David här också! Kan knappt bli bättre faktiskt! Tjipp!

Är det inte fantastiskt?! Man kan hitta inspiration lite varstans.
Till exempel i ett blåregnsträd som omfamnar ett hus.