Loppisrundor är den bästa sortens rundor. Intressantare, roligare och bättre än museum. Om jag hade velat hade jag nu kunnat vara en röd, uppstoppad papegoja rikare. Eller en gigantisk kristallkrona.

Jag valde att lägga mina pengar på Tapas och strumpor istället. Inte fy skam det heller.

Jag har tidigare skrivit om det fantastiska med kristallkronor, och även kitsch. I Asien är de duktiga på att kombinera de båda. Sådana här kristallkronor passar ingen annanstans än på en asiatisk restaurang. Eller?
Jag har länge tänkt att en kristallkrona i badrummet skulle vara höjden av lyx. Det ska jag ha när jag blir stor.
Fast just den här får nog inte plats i så många badrumstak...

Man får ha den någon annanstans helt enkelt!

Söndagar är menade att vara slöa. Men den här söndagen tar nog ändå priset.
Först klockan 16:30 (och då är det efter att vi ställt om klockorna till vintertid) kom vi ut genom ytterdörren.
Åkte till Örgryte där jag hade hört att det skulle finnas en fin sushirestaurang (Dozo, heter den).
Det är det nittonde sushistället jag har provat i Göteborg, och helt klart det bästa!

När vi sedan stod och väntade på spårvagnen hem plockade jag fram kameran. Spårvagnskuren hade blivit saboterad och glassplittret låg utspritt på marken likt gnistrande snö i oktoberkvällen.
Visst var det dumt av Sabotören att ha sönder spårvagnskuren, men jag kan inte låta bli att tycka att det var vackert.
Det fick mig att tänka på asken jag har här hemma, fylld av kristaller från kristallkronor som jag så brutalt har klippt sönder.
Och det ledde vidare till en smyckesidé.
Åkte hem och gjorde två halsbandsberlockor som ni kan se i inlägget här under.

Så jag får nog lov att tacka Sabotören som slog sönder spårvagnskuren i Örgryte (förlåt, Västtrafik).