En bildsvit från förra sommaren får symbolisera känslan jag bär nu.
En underbar tid som flyger fort förbi? undrar ni.
Nä.
Eller jo, det kommer den givetvis göra men mer en underbar känsla av frihet.
Österleeeeeen!

Förresten: den där tröjan är på villovägar. Jag saknar den å det grövsta. Nån som sett den? Gunilla Pontén. Omlott. Sketasnygg.
Sorg, är vad det är!
Jag vill stå i rågfälten med lavendelfärgad tröja och plocka vallmor i år igen!

Ps. David den jäkeln har smittat mig. Halsont, feber och huvudvärk. Jag låtsas inte om det. Jag har semester. Då är man inte sjuk. Nog om det.