De senaste dagarna har det känts som att jag går och väntar på något. Som att någonstans inne i min hjärna vet synapserna något som fastnat på vägen och inte hittar fram till mig.
Det är nåt bra. Det jag väntar på alltså, inte hjärnsläppet.
Det skulle vara fint att få veta vad det är. Fast förmodligen är det nåt helt meningslöst. Som att jag egentligen vet var jag lagt min nyckel någonstans men att det bara inte har landat än. Och jag vet att jag kommer bli glad när jag hittar den och det är ju värt att vänta på. Typ.
Nä. Det är inte det. Det är nåt större.
Vi får väl se om hjärnan har lust att berätta för mig snart.

Nu väntar jag på bussen så länge. Den är rätt stor. Kanske bara är den jag väntar på...
Jag återkommer.
Comments (2) Write comment
Show other posts
Shops Lotta Jewelry shop Photo shop